Ibland på morgonen när du sover sådär varmt hudnära brukar jag andas vackra ord mot din kind, tyst för att inte väcka dig.
Ord såsom att jag inte trodde på mirakel innan jag fick bevittna stjärnfallet du anlände i.
Tack för att du finns i mitt liv.
Tack för att du är lika galen som jag är, tack för att du drömmer lika mycket som mig, tack för att du vill kasta sig ut bland kontinenterna med mig i hisnande storslagna äventyr.
Tack för att du vill se världen även genom mina ögon, genom min kameralins när jag envist måste stanna varje sekund och fånga alla ögonblick innan de passerar oss.
Tack för att du vill dela ditt liv vid min sida, tack för ditt konstanta leende som värmer upp den mest kylige, tack för att du alltid förstår mig i alla lägen, när jag är så glad så jag spritter, när jag ibland nästan gråter mig blind, när jag ibland tvivlar på mig själv och du petar mig i sidan och tittar på mig med världens säkraste ögon och det där lite sneda leendet som säger att allt är okej och att allt löser sig.
Tack för varje sekund.
Har jag sagt att jag är passionerat, vansinnigt, genomdjupt förälskad i dig?
Har jag sagt hur mycket jag längtar efter att få upptäcka Sydamerika vid din sida?
Hela världen är vår bakgård, framtiden är öppen.
Låt den ge oss vad den har att komma med.
Låt den visa oss sin vackraste skrud och sina iögonfallande natursköna vyer.
Låt den utmana oss, värma oss, kyla ner oss, blåsa på oss, regna på oss, göra oss glada och trötta, göra oss starkare, ge oss mer mod, låt den öppna dörren till Shangri-la, låt den öppna de dörrar folk undviker, dörrar till misär människor ändå måste kunna se.. för att sedan kunna förstå helheten.
Låt världen klä av sig helt.
- Jag är redo!
M
Kommentera